Kim, Johanna, Nah, Malin, Simone, Fanny, Celine, Ella, Moa, Karin, Maja, Ellen, Frida, Josefine, Julie, Emmie.

Det var dessa underbara människor som gjorde att jag fick en så jävla grym vecka med skratt, tårar, minnen för livet och massa nya vänner. Våran sammanhållning var så underbar och jag visste inte innnan hur pass nära en grupp kunde komma varandra på bara en vecka. Jag kan lätt erkänna att det var en av de bästa veckorna i mitt liv, och tusen gånger bättre än alla de andra åren på SportsCamp tillsammans.

 

En vecka var vi tillsammans. Till en början hade jag inte tänkt gå på SportsCamp den här sommaren, tänkte att det inte skulle bli så jättebra. Men när vi kom till den där första samlingen och jag såg min grupp och våra ledare ändrades hela min inställning. Jag visste att det här året skulle bli annorlunda än de förra, och jag visste att det skulle bli bättre, men ändå förvånade det mig hur oförglömligt bra veckan hade varit när den var slut. 

 

Vi peppade varandra, vi fanns där för varandra, gav råd, gapskrattade, satt tätt intill varandra på kvällarna, dansade i AT, diskuterade vilken sida av mackan  man ska bre på... Alla småsaker som tillsammans gjorde det till vad det blev.  Mina minnen kommer alltid att finnas där, när jag fyller 15, när jag är 20, på min 40-års fest och vid medelålderskrisen, när jag pansioneras och förmodligen fram tills jag dör kommer jag ibland sätta mig ner och längta tillbaka till v. 4 med Cheferna.

 

Fan, nu sitter jag här och storbölar. Det finns så mycket att säga men inga ord räcker till!

 

Ledarna då. Kim och Johanna, hur kan två ledare få så stor respekt? Ni höll samman gruppen och var en del av den som inga ledare någonsin gjort förrut. Som när vi hade planerat att springa ut, något som vi hade tänkt göra ända sedan förra året. Tänke "inget kan stoppa oss nu" haha, men såklart kommer du in Kim, och får oss att komma på helt andra tankar. Du berättade att vi inte skulle få någon hejdå-kram imorgon om vi sprang ut, och poff så var vi dina lydiga små flickor igen. Johanna, som alltid fick en på bättre humör.

 

Och så var veckan slut och tårarna vällde fram. Alltid kommer jag att minnas er, mina glädjespridare, och jag ska se tillbaka på veckan som något jag fick chansen att uppleva, och inte något som tog slut.

 

Sommarlovet inleddes för mig genom en resa till Tyskland, Österrike, Sweichz (?), Italien, Monaco och Frankrike. Vi kallade det en bilresa men egentligen flög vi till det första landet och hem från det sista, så det kanske inte räknas som en. Vi var borta i drygt 2 veckor och det var helt fantastiskt. Det blev lite shopping, massa god mat, pooler, stranden, kollande på massa saker så som lutande tornet i pica, venedig osv. Men det räckte inte riktigt till att slå USA som vi åkte till i tre veckor för 2 år sedan. Har faktiskt svårt att tro att någon resa kommer överstiga den! :) När jag kom hem var jag hemma i några dagar. Då träffade jag massa kompisar och de berättade om ditten och datten som jag missat när jag var borta, the wave, myskvällar och gud vet vad. Vi åkte även in till stan och myste några gånger innan jag åkte mot landet. Var där och chillade galet i några dar ;) Kom hem, packade upp och packade om, åkte till Nordingrå och stannade där i typ 4 dagar och gjorde allt möjligt. Kom hem, var hemma i tre dagar, åkte till Sportscamp.

Tyvärr kan jag inte beskriva med ord hur det var på sportscamp. En av de bästa veckorna i mitt liv. Jag kan köra ett till inlägg med text och bilder idag om bara sportscamp för annars kommer det här inlägget vara oändligt! Ni kan läsa om hur några i min grupp beskrev det för jag tyckte att det stämde 100 %;

http://blondforlajf.blogg.se/2012/july/take-me-back-to-the-place-we-called-happiness.html#comment
Kolla in och läs, fick mej att gråta :')

Här är bilder från expedition sc:
http://blondforlajf.blogg.se/2012/july/expedition-sports-camp.html#comment

http://blondforlajf.blogg.se/2012/july/expedition-sports-camp-del-2.html#comment

Kolla in där med!

Efter sc.... Hehe jag är fortfarande lite depp faktiskt. Kanske ska dra till Oslo nångång för återträff men vi ser hur det blir med det.

Nu sitter jag här, ensam här på ekerö för alla är typ borta. Kulkul! Ska nog ta mig ut och springa idag igen för det gick ok igår! PUSS